Jag måste bara berätta om min fina omtanke och goda gärning jag gjorde för ett par veckor sedan.
Jag fick en cigg av en kompis, men då jag inte röker visste jag inte vart jag skulle göra av den. Det kändes onödigt att slänga den och han hade redan gått därifrån.
Då kommer det förbi en gammal tiggare med guldtänder och sträcker fram sin fula papperskopp med diverse skräp/småmynt i. Snäll som jag är räcker jag honom cigaretten som han såklart blev jätteglad för.
Och efteråt kändes det så himla bra Inte för att jag hade förkortat hans liv med en minut eller vad det nu är. Nej för att jag hade gjort honom glad.
Så jag tänkte att jag skulle bli lite snällare mot omvärlden och kanske göra fler goda gärningar. Jag är ingen kall människa men det känns lite sådär äckelvarmt i hjärtat när man vet att man gjort något bra.
Jag tänkte att om jag skriver om mina fina gärningar här på bloggen så kanske jag blir peppad att göra fler.
Dagens goda gärning var faktiskt just för någon minut sedan.
Jag klev på bussen och gick och skulle sätta mig vid ett säte då jag ser något blått. Det var ett sådant där busskort som vi flesta ungdomar har.
Snäll som jag är gick jag fram till busschauffören och lämnade det, det fungerade också. Istället kunde jag ju tagit det själv eller bara låtit det vara men nu är det ju så att jag har ett välfungerande kort och även om jag inte skulle ha det så känns det bättre om det hamnar i fickan hos stackaren som tappat det. För det satt liksom mellan sätena så jag förmodar att det bara har glidit ur fickan sådär som det likväl skulle kunna göra på mig med.
Slut på detta nödvändiga inlägg. Jag skulle kunna skriva hur långt som helst men jag ska inte ta upp er tid mer.
Tack å hej!
/Mikkan